”Vi behöver kunna mäta och följa upp biologisk mångfald”

Biologisk mångfald är ett aktuellt ämne, och ett trovärdigt och systematiskt sätt att arbeta med denna fråga utgör en framgångsfaktor för framtidens skog och skogsbruk. Dock är biologisk mångfald svårt att mäta och vissa av de metoder som finns är inte anpassade till svenska förhållanden.  Därför söker professor Per Erik Karlsson och Eskil Mattsson, forskare på IVL, svaret på hur vi kan göra dessa bedömningar i framtiden.

Per Erik Karlsson, IVL. Fotograf: Johan Olsson.

– Vi behöver kunna mäta och följa upp biologisk mångfald för att kunna väga olika påverkansfaktorer mot varandra på ett kvantitativt sätt. Det räcker inte att säga ”det här är bra och det här är dåligt”, utan man måste sätta ett numeriskt värde på det för att kunna föra en bra dialog, säger Per Erik Karlsson.

Det är här Per Erik Karlsson och Eskil Mattsson kommer in, genom sitt arbete inom Mistra Digital Forest med att utveckla mätbara och kvantifierbara metoder för att värdera biologisk mångfald. Det handlar inte om att uppfinna nya metoder utan istället om att ta fram en syntes av de olika system och metoder som redan finns tillgängliga.

I arbetet med biologisk mångfald tar Per Erik Karlsson och Eskil Mattsson avstamp från en internationell metod som tagits fram inom FN:s miljöprogram. Metoden baseras på mångårig forskning och handlar om att mäta olika produkters påverkan på biologisk mångfald ur ett livscykelperspektiv.

Eskil Mattsson, IVL.

De ser framförallt två utmaningar med att applicera denna metod för att mäta biologisk mångfald i svenska skogar: dels delas världen in i alldeles för stora områden, och dels används referensnivåer som inte alltid är relevanta.

– Den internationella metoden utgår från orörd mark som referensnivå, vilket innebär att alla mänskliga aktiviteter har en negativ påverkan på biodiversiteten. Det är i många fall orealistiskt. Istället kan man utgå från referensnivåer där människan är en del av ekosystemet och då utgå från hur vi vill att den biologiska mångfalden ska se ut framöver, förklarar Eskil Mattsson.

En viktig del som de utgår ifrån i projektet är de miljökvalitetsmål som finns i Levande skogar – ett av Sveriges 16 nationella miljömål. Där finns olika indikatorer för att följa utvecklingen över tid. En annan källa är befintliga certifieringssystem för skogen, som FSC och PEFC, där man länge diskuterat vad som utgör relevanta grunder för en certifiering.

– Just nu befinner vi oss i en metodutveckling där vi försöker skapa ett grundläggande, gemensamt språk. Vi eftersträvar dialog där industri, forskare, naturvårdsorganisationer, politiker och myndigheter träffas och diskuterar hur man kommer fram till de bästa lösningarna, säger Per Erik Karlsson.

Eskil Mattsson om biologisk mångfald:

Enkelt uttryckt innebär biologisk mångfald att vi ska ha ett landskap där vi bevarar befintliga naturtyper och arter. Bevarande av biologisk mångfald ger motståndskraft mot diverse störningar som till exempel klimatförändringar och förändrad markanvändning.

Arter har också ett egenvärde i sig, och biologisk mångfald är en förutsättning för så kallade ekosystemtjänster som höjer skogarnas rekreationsvärde för människor.

Med biologisk mångfald får vi ett fungerande ekosystem som ger ett ökat skydd för produktion av skogsråvara, pollinering, mat och ett motståndskraftigt ekosystem i allmänhet.”

Läs om hur Sveaskog arbetar med biologisk mångfald.