Svensk skogsnäring är mitt uppe i ett paradigmskifte mot ett hållbart precisionsskogsbruk. Det här arbetspaketet bidrar till det skiftet genom att genomlysa behovet av, och tillgången på, data för värdeskapande samt ta fram olika typer av beslutsstöd.
Målet med forskningen är att möjliggöra ett skogsbruk som tar hänsyn till såväl ekonomiska, ekologiska som sociala aspekter, exempelvis genom välgrundade beslut om hur skogen ska anläggas och skötas, minskade markskador från körning i terräng, ökad framförhållning och resurseffektivitet genom bättre koll på röjningsbehov och modeller för bedömning av hållbarheten i skogliga värdekedjor. Ett viktigt fokus är att underlätta för många att ta till sig framtagna modeller och beslutsstöd, exempelvis genom tidig involvering av intressenter och genom att se till att de är anpassade för användning med väletablerade beslutsstödsystem för skoglig planering.
Arbetspaketet fokuserar på fem delområden:
Prototyp av nya Heureka – anpassat för högupplösta data
Vanligen baseras beslut om hur skogen ska brukas på att vi delar vi in skogen i större homogena avdelningar. Men i dag finns olika metoder baserade på fjärranalys som kan ge oss detaljerad information om skogen med en betydligt högra upplösningsnivå än den traditionella avdelningen. Detta kan ge ekonomiska och ekologiska fördelar eftersom skogsbruket kan anpassas till den naturliga variationen som finns i landskapet, dvs. ett stegmot precisionsskogsbruk. Tyvärr finns det idag inga planeringssystem tillgängliga som fullt ut utnyttjar dessa nya möjligheter. I detta arbetspaket utvecklas därför modeller och metoder för beslutsstöd som till fullo drarnytta av den här sortens nya högupplösta data vid skoglig planering. Detta för att möjliggöra en prototyp för en ny version av det skogliga analys och planeringssystemet Heureka.
Digital planering av skogsbruksoperationer
Det här delområdet bidrar till ett mer hållbart skogsbruk genom att minska skogsmaskinernas bränsleförbrukning och förekomsten av markskador när de tar sig fram. Här utvecklas avancerade beslutsstöd för operativ planering genom att kombinera data om bland annat terrängförhållanden och platsens geografiska egenskaper. I det här delområdet vill forskarna bland annat fortsätta att utveckla en modell som ger skogsbruksplaneraren en digital beskrivning av röjningsbehovet, ta fram en uppdaterad version av beslutsstödet GoForward, som optimerar skotarens arbete, och undersöka om skördardata kan lära AI att göra avverkningsplaner som i framtiden kan fungera som beslutsstöd för automatiserad skörd.
Dataresurser för hållbart värdeskapande
Mistra Digital Forests första fas utgjorde en värdefull arena för att diskutera vilka datakällor som är viktiga för att generera hållbara värden i svenskt skogsbruk. Nu går arbetet vidare med att kartlägga dessa datakällor på ett strukturerat sätt och skapa en holistisk översikt. Detta innefattar bland annat att identifiera datakällornas tillgänglighet och kvalitet. Ett särskilt fokus ligger på att undersöka hur tillgängliga data av hög kvalitet kan bidra till att skogens resurser används på ett sätt som säkerställer ekonomiska, sociala och miljömässiga värden. Resultaten kommer att sprids nationellt och internationellt till forskning och praxis.
Digitala tvillingar som möjliggörare för deltagande skoglig planering
En digital tvilling är en virtuell representation av fysiska objekt, ständigt uppdaterad med realtidsdata. Förändringar i den digitala tvillingen påverkar det fysiska objektet, och den tillåter även simulering av olika beslut och deras påverkan. I industriella sammanhang, speciellt inom Industri 4.0, är digitala tvillingar vanligt förekommande. Inom skogsbruket, där användningen är i sin begynnelse, utforskas möjligheterna. Hur digitala tvillingar kan stödja skoglig planering och inkludera aktörer med varierande intressen och mål med den svenska skogen är centrala frågor. Genom kartläggning av FoU-läge och att förstå de olika aktörernas behov syftar denna task till att skapa insikter och underlag för prototyparbete, samtidigt som det ökar medvetenheten om digitala tvillingars potential för förbättrad kommunikation såväl mellan aktörer inom skogsbruket som med övriga aktörer i samhället med ett starkt engagemang i den svenska skogens framtid.
Hållbarhetsbedömning av skogliga värdekedjor
Här utvecklas metoder och verktyg för att göra adekvata hållbarhetsbedömningar. Bedömningarna innefattar hela värdekedjan från råmaterial till färdig produkt. I programmets första fas utvecklades metoder för att överblicka hur klimat, biologisk mångfald samt sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekter påverkas av exempelvis val av skötselstrategi. I den här andra fasen förbättras befintliga hållbarhetsbedömningar och fler aspekter av hållbarhet läggs till. Det ska vara enkelt att göra hållbarhetsbedömningar både för den enskilde aktören och på regional nivå. Därför integreras metoderna i verktygen BioMapp och Heureka som redan idag används i stor omfattning. Centralt för det här delområdet är att hitta en bred samsyn kring vilka metoder som ska användas för att bedöma hållbarhet.