Med mer precis information om skogen kan bättre beslut fattas. Det menar Mats Nilsson, forskare på SLU, som inom Mistra Digital Forest arbetar med att ta fram nya kartor med hjälp av laserdata, däribland ståndortsindex. Kartorna har utvärderats av skogsbolaget Holmen.
– Med kartorna kan vi se skillnader i bestånd och få information om nya marker, säger Nils Lindgren på Holmen.
Ståndortsindex (SIS) för gran inom ett område runt Sundsvall. Bakgrundsbild: Topografisk webbkarta © Lantmäteriet.
En viktig variabel i skoglig planering är ståndortsindex, det vill säga markens naturgivna produktionsförmåga. Idag går skogsägare ut i fält för att mäta och samla in data om sina skogar – en mycket tidskrävande syssla.
Resultatet bakas sedan ihop med andra faktorer såsom latitud och höjd över havet för att få fram ett ståndortsindex som talar om vad man kan förvänta sig att trädhöjden ska vara när skogen är 100 år.
– Vi har provat att använda data från laserskanning för att ta fram tillväxtkartor som visar tillväxten i höjd mellan de nationella laserskanningarna och även så kallade SIS-kartor som visar ståndortsindex, säger Mats Nilsson, forskare på SLU och fortsätter;
Mats Nilsson, forskare på SLU. Foto: Johan Olsson.
– Vi har också försökt att förbättra skattningarna av ståndortsindex. Det gör vi bland annat genom att ta hänsyn till att den nationella laserskanningen inträffar vid olika tider på året, vilket påverkar tillväxtperiodens längd. Därför försöker vi hitta modeller som tar hänsyn till det.
Nils Lindgren på Holmen Skog har deltagit i att utvärdera kartorna som SLU har tagit fram och upplever dem som ”nästan lika bra” som Holmens befintliga.
Nils Lindgren, data scientist Holmen.
– Med kartorna kan vi se skillnader i bestånd, till exempel en bergknalle, vilket vi annars inte kan då Holmens mark är indelad i beståndsvisa polygoner utan variation inom varje område. Jag ser också att en potentiell användning av kartorna kan vara att få uppgifter om skogsmark som ingen har varit på, till exempel nya kunders mark, säger han och lägger till:
– Vi har ropat efter det här länge och det är glädjande att se att dessa möjligheter kommer inom kort.
Ståndortsindex (SIS) för gran inom ett område runt Stödesjön, Medelpad. Bakgrundsbild: Topografisk webbkarta © Lantmäteriet.
Ett annat värde som Nils Lindgren ser med de nya SIS-kartorna är möjligheten att räkna ut gallringsindex med bättre information. För att veta vad som gallras i ett skogsområde behövs nämligen tillgång till ståndortsindex – och med SLU:s kartor med mer variation blir resultatet mer exakt.
– Genom att gallra rätt ser vi till att rätt träd blir kvar i skogen och får växa vidare, förklarar han och berättar att Holmen under våren 2022 planerar att även använda de nya kartorna för att räkna ut just gallringsindex.
Mats Nilsson avslutar med att säga att arbetet fortsätter med att ytterligare förbättra kartornas precision. Förhoppningsvis kommer industrin därmed kunna erbjudas en ännu skarpare produkt.
Vill du veta mer om arbetet, välkommen att delta på SLU:s webbinarium 4 maj 2022.