Den 23 maj höll Mistra Digital Forest sin första programkonferens. Ett 60-tal deltagare, från akademi, institut och näringsliv, hade samlats för att kicka igång det åttaåriga forskningsprogrammet.
Programmet inleddes med en välkomsthälsning av Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna. Carina lyfte fram att det råder en stark framtidstro i branschen. Globala trender driver efterfrågan på produkter av förnybar råvara och som är bra för klimatet, vilket leder till stora investeringar i skogsindustrin.
– Men ingenting är statiskt – även om den svenska skogsindustrin är i toppklass måste vi tillsammans fortsätta att jobba med att stärka konkurrenskraften. I det arbetet spelar Mistra Digital Forest en betydande roll, säger Carina Håkansson.
Mistra Digital Forest programchef, Sverker Danielsson, redogjorde för ramarna för programmet och hur det ska bidra till omställningen till en cirkulär bioekonomi, samt vad en digitalisering längs hela skogsbrukets värdekedja innebär. Han betonade även att cirkularitet och hållbarhet står i centrum för programmet. Sverker uttryckte att han ser mycket fram emot att få arbeta med programmet och att han tycker att det är ett väldigt spännande uppdrag. Sverker jobbar idag på RISE som sektionschef för “Ligninvetenskap och separationsprocesser” – en sektion inom enheten Bioraffinaderi och Energi på division Bioekonomi. Han tillträder sin tjänst som programchef för Mistra Digital Forest efter sommaren.
Under förmiddagen gav fyra inledningstalare sin syn på digitalisering av det svenska skogsbruket. Först ut var Francis Charette, Associate Research Leader vid FPInnovations och koordinator för Forestry 4.0 – ett forskningsprogram som kan liknas vid Kanadas motsvarighet till Mista Digital Forest. Mistra Digital Forest kommer under programtiden att etablera ett forskningssamarbete med Kanada, specifikt med FPInnovations och Forestry 4.0, för utbyte av kunskap och erfarenheter. Läs mer om Forestry 4.0.
Näst ut var Urban Nilsson, professor vid SLU, som pratade om skogsbrukets utmaningar och möjligheter för att höja tillväxten. Han redogjorde bland annat för slutsatser från den avslutade utredningen Möjligheter till intensivodling av skog (MINT). Om vi vill så är det möjligt att med intensivt skogsbruk öka tillväxten radikalt. Men effekten av tillväxthöjande åtgärder kommer först efter 30-50 år. Gödsling är en av få åtgärder som får omedelbar effekt men den kan endast utföras på en begränsad areal. Utmaningen för svenskt skogsbruk för bibehållen eller ökad tillväxt, menade Urban, är att föryngringen måste bli bättre. Dagens föryngringar är troligen långt ifrån optimala. Enligt Urban är det viktigaste verktyget för ökad framtida tillväxt. Föryngring handlar om att välja trädslag och föryngringsmetoder, samt att utföra behandlingarna på ett korrekt sätt. Idag planteras det allra mest gran, snarare bör man sikta på variation, vilket är det bästa på lång sikt.
Möjligheter och utmaningar kring digital transformation i det svenska skogsbruket var i fokus för dragningen som gavs av Daniel Nylén, lektor vid SCDI, Umeå universitet. Är digital transformation en hype eller verklighet? Enligt forskare definieras digital transformation ofta som organisatorisk förändring som pågår över en längre tid och som triggas av digital teknik. Konsulter som arbetar med digital transformation använder snarare ord som “big bang” och “disruption”, vilket inte är helt likstämmigt med forskningens definition. Fyra huvudsakliga dimensioner som ingår i digital transformation är 1) Teknik – hur vi använder digital teknik 2) Kognition – hur vi tänker om digital teknik 3) Struktur – hur vi organiserar oss runt digital teknik och 4) Identitet – hur vi tänker om vår digitala verksamhet. Daniel konstaterade att den digitala transformationsprocessen inom skogsbruket fortfarande är i sin linda. Om man tittar framåt och då specifikt på hur AI kan hjälpa till att accelerera den digitala transformationen inom skogsbruket är det viktigt att man 1) kommer igång med någon form av testverksamhet inom AI 2) blir bättre på att dela data över gränser och 3) delar på goda exempel och goda erfarenheter, så skogsbruket i Sverige som helhet kan ta steg framåt.
Sist ut av dagens inledningstalare var Martin Servin, universitetslektor vid Umeå universitet, som berättade om arbetet med digitalisering av den svenska gruvindustrin. Martin konstaterade att det finns många beröringspunkter mellan gruva och skog. Den del av gruvverksamheten som avser mineralprocessering har sedan länge haft en hög grad av digitalisering. En kraftig våg av digitalisering och automation pågår nu även kring gruvdriften, däribland prospektering och borrning, fordonstransport, krossning, malmlager och mixning. Gruvautomation innebär bland annat ökad säkerhet och process-stabilitet samt möjliggör produktion dygnet runt. Gruvdigitalisering karaktäriseras av 1) samarbete spatialt data – planering och realtidsbeslut, 2) uppkopplade maskiner, positionering samt 3) system-av-system plattformar för övergripande analys och optimering. Arbetet med datainsamling, modellering och simulering kan vara kostsamt men kritiskt för att kunna fatta rätt beslut.
Därefter följde lunch och en kavalkad av pågående forskning i programmet – med hela 19 olika talare. I slutet av dagen hölls konkreta planeringsdiskussioner i mindre grupper för respektive arbetspaket.
Bilder tagna av Johan Olsson. Här kan du se fler bilder från dagen.