Multispektral skanning, skanning med laserljus i två eller flera våglängder, öppnar upp för nya möjligheter att kartlägga stora ytor av skog på hög detaljnivå. Däribland att ta fram kartor för trädslag och tillväxt, vilka kan underlätta vid utvärdering av biodiversitet och komma väl till hands vid skoglig planering. Det är något som Eva Lindberg och hennes forskargrupp på SLU arbetar med inom Mistra Digital Forest.
Eva Lindberg, SLU.
– Laserdata har använts i drygt 20 år för att ta fram skattningar av skogliga variabler, som volym, höjd och täthet. Det finns redan kartor för sådan information för hela landet, men det som saknas är bra trädslagskartor och tillväxtkartor, säger Eva Lindberg, universitetslektor på SLU.
Då multispektral laserskanning, som var den typen av skanning som genomfördes inom programmet sommaren 2019, har flera våglängder genererar den data innehållande spektral information.
– Om man försöker skilja på trädslag förstår man att de har olika färg, olika reflektans och reflekterar olika mängder ljus, förklarar Eva Lindberg.
Ny metod för framtagning av trädslagskartor
I Mistra Digital Forest har en ny metod utarbetats för att ta fram kartor som visar trädslag. Eva Lindberg har handlett Marian Schimka, masterstudent från Tyskland, som har arbetat med metoden som går ut på att dela in området i små rutor, rasterceller. Inom det området räknar man ut medelvärdet.
Satellitbild som visar trädslag.
– I vår metod täcker varje ruta en liten ytenhet på 50 gånger 50 centimeter och i varje ruta blir resultatet ett trädslag, förklarar Eva Lindberg och fortsätter:
– De satellitbilder som tas på skogen idag har betydligt större pixlar, ofta 10 gånger 10 meter, vilket många gånger ger flera trädslag på en och samma yta. Genom den multispektrala laserskanningen däremot går det att ta fram noggranna trädslagskartor.
Små träd – inte mindre viktiga
Men det är inte bara de stora träden som är viktiga att kunna identifiera, utan även lägre vegetationslager. Att kunna se små träd är både fördelaktigt ur ett bioversitetsperspektiv, till exempel små träd som fungerar som gömställen för fåglar. Ur ett ekonomiskt perspektiv är informationen i den lägre vegetationen också värdefull för att planera sin röjning och gallring med högre precision.
Langning Huo, postdoc på SLU.
Langning Huo, postdoc på SLU, håller på med en grundstudie kring lägre vegetationslager och analysen är nästan färdig.
– Den metod Langning Huo använder grupperar ihop punkterna i grupper som motsvarar trädkronor eller buskar, sedan letar den rätt på alla trädkronor som är i det översta kronskiktet som plockas bort. På så sätt kan man få ut information om vad som finns längre ner, berättar Eva Lindberg.
Bilden visar Langning Huos arbete som går ut på att avskilja det översta lagret med träd för att identifiera det lägre vegetationslagret.
Variablernas heliga graal
Sveaskog har både agerat handledare, stått som markvärdar och finansierat delar av den högupplösta skanningen i ett av studieområdena som utgör en central del i arbetet med trädslag. På frågan varför Sveaskog valt att delta svarar teknikspecialisten Johan Ekenstedt, att det är jätteviktigt för skogsägare att ha bra data på trädslagen.
Johan Ekenstedt, Sveaskog.
– Trädslag är lite av en helig graal som vi verkligen vill åt eftersom om vi inte vet vilket trädslag det är, så vet vi ju inte heller vad vi får ut för produkter.
Utöver trädslag menar han det som fattas för att det ska bli riktigt bra är just stamantal och hur många träd det är per hektar.
– Skulle man kunna lösa det skulle man slippa göra så mycket mätningar på marken, konstaterar han.
Med arbetet som görs i Mistra Digital Forest hoppas Johan Ekenstedt få fram lika bra data som vid fältmätning eller bättre.
– Drömmen vore att lista ut vilken skanningsmetod vi ska använda för att få trädslag, det som ger bäst resultat och är mest kostnadseffektivt. Det kostar ju rätt många miljoner att skanna skogen, avslutar han.
Läs om arbetspaketet Skogliga fakta.