Stor potential för ny fjärranalysmetod – mer än halverade felen jämfört med traditionell inventering

Fältinventering på plats i skogen är tidskrävande och kostsamt. Det vet vi. Men hur tillförlitligt är det att uppskatta beståndet med hjälp av högupplöst laserdata istället? Inom Mistra Digital Forest tar forskare ett nytt grepp för att söka svaret på den frågan. Henrik Persson, forskare på SLU, berättar om hur den skog som ingick i studien avverkades och skördardata från platsen avslöjade metodens träffsäkerhet.

Berätta om projektet!

Henrik Persson

Henrik Persson, forskare SLU. Foto Anderas Palmén.

– Det som utmärker projektet är dels att vi testar en tvåstegsmetod för att uppskatta trädens volym, diameter, höjd och trädslag. Vi använder oss av marklaser kombinerat med laserskanning från luften med mycket hög upplösning för att få information om varje enskilt träd.

Men eftersom det inte är ekonomiskt försvarbart att genomföra så högupplöst flygskanning av hela bestånd tillämpas metoden på utvalda områden. Data från dessa områden används sen för att uppskatta hela beståndet.

– Sen gjorde vi något ovanligt i nästa steg: de skogsområden där vi samlat in data både med vår fjärranalysmetod och genom manuell skogsinventering avverkades. Med hjälp av skördardata kunde vi se hur väl våra metoder överensstämde med verkligheten.

Vad visade jämförelsen?

Tvåstegsmetoden

I projektet testar forskarna en tvåstegsmetod där marklaser kombineras med laserskanning från luften med mycket hög upplösning (500 punkter/m2). Eftersom det inte är ekonomiskt försvarbart att göra en så högupplöst flygskanning av hela bestånd tillämpas metoden på utvalda områden. Data från dessa områden används sen för att uppskatta hela skogsområdet.

– Att den här tvåstegsmetoden med detaljerad laserskanning från både luft och mark kan ersätta många av de fältinventeringar som idag görs manuellt.

När vi jämför resultaten med skördardata från samma områden ser vi att den laserbaserade uppskattningen mer än halverade felen jämfört med traditionella metoder.

Förutom att den är mer kostnadseffektiv och snabb uppskattar den bättre trädstammarnas volym. Ett lovande resultat från studien är att vi kan använda metoden för att klassificera trädslag. Det är en viktig variabel i det svenska skogsbruket som vi idag har svårt att göra effektiva skattningar av.

Hur kan den data som ingår i studien användas?

– Jag ser många användningsområden men framför allt är den användbar vid skötsel- och underhållsplanering av storskaliga bestånd.

Det kan vara att planera in röjning eller samordna åtgärder med intilliggande skogsägare. Idag används data som ofta är flera år gammal.

En målsättning är att man ska kunna samköra datainsamlingen från mark och luft varje år och på så vis få en mer rättvisande bild av beståndet.

Hur ser nästa steg ut?

Tvåstegsmetoden

Resultaten från studien jämfördes med skördardata från samma bestånd. Utvärderingen visar att den laserbaserade uppskattningen mer än halverade felen jämfört med traditionella metoder.

– Nu vill vi komplettera den här tvåstegsprocessen med heltäckande flygburen laserskanning.

Den skanningen blir inte lika högupplöst som den vi gjort på utvalda områden men genom att träna heltäckande data med den mer högupplösta hoppas vi få utmärkt information om alla träd.

Läs den vetenskapliga artikeln om studien.