Frågan om förarlösa maskiner i framtidens skogsbruk väcker ofta intresse. Kan utvecklingen av dessa ske på ett hållbart sätt? I en enkätstudie bland skogsägare undersökte Hanna Kankainen, tidigare student vid SLU, just detta. ”En förutsättning för hållbarhet i utvecklingen är att ekologiska, ekonomiska och sociala parametrar beaktas”, säger Carola Häggström på SLU som handlett Kankainen.
Inom Mistra Digital Forest pågår flera examensarbeten som kopplar till programmets fokusområden. Ett av dessa är Hanna Kankainens exjobb som har undersökt hur en större grupp människor med anknytning till skog uppfattar en utveckling mot förarlösa skogsmaskiner. Detta för att bidra till att ny teknik inom svenskt skogsbruk utvecklas med avseende på hållbarhet. Empirin till studien inhämtades med en webbaserad enkät med drygt 300 svarande.
– Resultaten indikerade att skogsägarna övergripande kände sig nyfikna på förarlösa skogsmaskiner oavsett inställning till automation och det fanns en vilja att ett helhetstänk skulle prägla utvecklingen. Däremot trodde nästan samtliga att utvecklingen skulle ha en uteslutande ekonomisk agenda, säger Carola Häggström vid institutionen för skogens biomaterial och teknologi på SLU och som varit handledare till Hanna Kankainen, och fortsätter:
– Av analysen framgick att skogsägare såg ekologiska, ekonomiska och sociala möjligheter med utvecklingen men att det samtidigt fanns en oro över att utvecklingen inte skulle resultera i positiva utfall för allt och alla.
Bevarande av ekologiska värden – möjlig dealbreaker för skogsägare
Carola Häggström tycker att de finns många intressanta slutsatser och vinklingar på denna studie.
– En intressant aspekt är att flera skogsägare trodde att ekologiska värden skulle påverkas negativt av förarlösa skogsmaskiner, samtidigt som nästan samtliga av de drygt 300 skogsägarna angav att miljöhänsyn var viktigt eller mycket viktigt att beakta i utvecklingen. Om autonoma skogsmaskiner inte uppfyller skogsägarens krav för bevarande av ekologiska värden så kan detta alltså vara en dealbreaker hos skogsägarna, säger hon och fortsätter:
– 71 % av skogsägarna ville också att personal skulle närvara i skogen när arbete pågick, men idén om förarlösa maskiner kändes mer rimlig om maskinerna skulle övervakas i någon form. Det innebär att flera personer som är negativa till autonoma maskiner kan acceptera fjärrstyrda maskiner.
En annan slutsats som Carola Häggström lyfter fram är att nästan alla svarande tror att ekonomiska intressen kommer att driva utvecklingen, men bara cirka hälften trodde att autonoma maskiner skulle bidra positivt till ekonomin. Från detta, menar hon, kan man dra slutsatsen att mindre än hälften tror att det ens kan vara möjligt med autonoma maskiner i framtiden.
Ser du någon del som skulle vara extra intressant att jobba vidare med?
– Flera skogsägare efterfrågade att informations- och kommunikationsfrågan löstes på ett bra sätt i samband med användningen av en förarlös skogsmaskin. Denna del skulle vara superintressant att jobba vidare med för att undersöka vilken information som skogsägaren vill ha från entreprenören och mer specifikt från den förarlösa maskinen.
En annan del, som Carola Häggström lyfter, och som Hanna Kankainen själv tar upp är skogsmaskinförarens perspektiv på automation, och att koppla dessa till etiska aspekter på utvecklingen: ”På samma sätt vore skogsmaskinsoperatörer ett intressant urval, för att utvärdera om utvecklingen har potential att bidra till bättre sociala förutsättningar för den arbetskategori som förmodligen skulle påverkas mest.”
– Många antar idag att arbetsmiljön för de som arbetar med skogsmaskinerna skulle bli bättre om de styrs eller övervakas från ett kontor, men sällan kommer skogsmaskinförarens perspektiv till tals – varken blivande eller nuvarande förare. Hur många kan tänka sig att jobba med fjärrstyrning av en skogsmaskin och vilken bakgrund har dessa människor? avslutar Carola Häggström.
Läs hela studien Förarlösa skogsmaskiner ur ett socialt hållbarhetsperspektiv.