Genombrott i användandet av flygburen laserskanning

Att med högre exakthet positionsbestämma träd med hjälp av högupplöst information om omgivningen öppnar helt nya möjligheter för framtidens skogsbruk. Forskare inom Mistra Digital Forest har testat ett nytt prototypsystem med högre precision som ger ännu bättre positionering och ökar skördardatans praktiska användbarhet.

Den GPS-teknik och tekniska utrustning som finns i dagens skogsmaskiner förfinas kontinuerligt och ger oss allt bättre noggrannhet. Ännu finns inte den precision som krävs för att exempelvis koppla ihop skördardata med ett specifikt träd eller med exakthet avgöra var skördaraggregatet befinner sig i relation till ett hänsynsområde. Men mer precisa system är under utveckling.

I en studie som delfinansierats av Mistra Digital Forest har Skogforsk utvärderat en ny metod från Komatsu Forest som ligger i framkant av utvecklingen. I systemet sker positionering med hjälp av nätverks-RTK, som är en mer avancerad form av satellitbaserad positionering. Skogsmaskinens förarhytt utrustas med dubbla antenner och kranen med extra sensorer. Sammantaget ger detta en exakt bestämning av hyttens position, maskinens riktning och trädens position.

Maskinförarna positiva

Resultaten från studien visar att positionering och navigering blir avsevärt mycket bättre med det här prototypsystemet jämfört med dagens tekniker.

– En viktig del i studien var att låta maskinförare testa systemet. Den förbättrade informationen om färdriktning, var skördaren befinner sig i relation till markgränser med mera påverkar förarnas trygghet och trivsel positivt. Man behöver inte sitta på helspänn. Den tilliten är sannolikt också positiv för produktiviteten och precisionen i utförandet, säger Björn Hannrup, forskare på Skogsforsk som har projektlett studien.

Genombrott i användandet av flygburen laserskanning

Tekniken med förbättrad positionering öppnar också för vidare forskning om olika tillämpningar av flygburen högupplöst laserdata. När detaljrik data från flygburen laserskanning och skördare matchas ihop kan enskilda träd och deras egenskaper identifieras. Ju mer datakällorna matchas ihop, desto större blir erfarenhetsbanken. På sikt blir det möjligt att utifrån en karta över områdets trädkronor få förhandsinformation – innan avverkning – om trädstammarnas egenskaper.

– Detta är verkligen ett genombrott som helt förändrar möjligheterna att använda flygburen laserskanning. Genom att matcha de här två datakällorna kan vi automatiskt beräkna egenskaper för träden och få en detaljerad bild av skogslandskapet, säger Johan Holmgren, forskare på avdelningen för skoglig fjärranalys, SLU.

Han ser att detta kan komma till nytta i ett precisionsskogsbruk som tar bättre hänsyn till biologisk mångfald, vidtar rätt skötselåtgärder och som kan förutsäga virkesegenskaper redan innan avverkning.

– Nu ser vi fram emot att de här systemen för positionering blir standard i nya maskiner, säger Johan.

Digital snitsling – ett användningsområde i närtid

Studien gjordes på SCAs mark och de ser digital snitsling som ett användningsområde som ligger relativt nära i tid och särskilt kopplat till olika slags hänsynsområden. Det är fördelaktigt att se inte bara var hytten utan också kranen befinner sig i förhållande till exempelvis ett fornminne.

– På kort sikt ligger det största värdet i att förarna får ett bra stöd. Det är när folk känner att de verkligen har nytta av ny teknik som den slår snabbt och vidareutvecklingen tar fart. Att med hög precision kunna navigera skogsmaskiner och koordinatsätta produktionsdata utgör själva grunden för autonoma skogsmaskiner men är också viktigt för att minska vår miljöbelastning. Det resulterar i en mer effektiv, hänsynsfull körning och bättre skogsskötsel, säger Magnus Bergman, skogsteknisk chef på SCA.