Första stegen för nästa generations planeringssystem

2009 lanserades Heurekasystemet för skoglig analys och planering. Karin Öhman är professor vid SLU och leder arbetet med att utveckla planeringsmodeller för skogsskötsel baserade på heltäckande data inom Mistra Digital Forest. Under hösten har hon samlat intressenter för att påbörja arbetet med framtidens planeringssystem.

Heurekasystemet är utvecklat av SLU och Skogforsk och är ett analys- och planeringssystem för svensk skog.

Karin Öhman, professor vid SLU. Foto: Niklas Öhman

– Vi vet att den här typen av system håller i cirka 20 år eftersom omvärldens förväntningar på skog förändras och kunskap och teknik utvecklas. Samtidigt tar det minst tio år att ta fram ett nytt system så det är dags att börja nu, säger Karin  Öhman.

Önskemål på nästa generations system

Under hösten har två träffar arrangerats för att samla in önskemål på ett framtida system.

– Det första var en visionsdag i Stockholm där företrädare för olika intressen och industri deltog. Vi tittade på trender och företeelser i världen, i Sverige och i skogen idag och vilka krav det ställer på framtidens system, berättar Karin Öhman.

– Det märks en ökad oro för klimatförändringar och polarisering. Men det finns även en vilja att satsa på ökad hållbarhet och att skogen ses som en del av lösningen, säger Karin Öhman.

Den andra träffen ägde rum i Umeå och hade fokus på skogsföretagens problemställningar för långsiktig planering.

– Det betonas att ett nytt system måste kunna hantera risker, exempelvis brand, stormskador och insektsangrepp, berättar Karin Öhman.

Ett nytt system ska också kunna planera för nya ekosystemtjänster samt underlätta kommunikation.

– Vi gör mycket i skogsbruket och måste kunna visa detta för kunder och allmänhet. Ett sådant här system skulle kunna hjälpa till att visa på framtida konsekvenser utifrån olika beslut. Olika former av planeringssystem ökar möjligheterna att agera innan det är försent. Alternativet är att utföra åtgärder och sedan vänta och se vad som händer. Men eftersom det i många fall tar lång tid, kanske 50–100 år, att se olika konsekvenser så har vi inte den lyxen, då kanske möjligheten att forma det landskap vi vill ha redan är passerad, säger Karin Öhman.

Vad händer nu?
– Vi ska ta fram ett visionsdokument som ska användas i samtal med finansiärer och forskare. Målet är att etablera ett nytt forskningsprogram för att ta fram det nya systemet. Parallellt fortsätter utvecklingen av Heureka som kommer att användas i många år framöver, avslutar Karin Öhman.