”Förhoppningsvis kan resultaten leda till ökad användning av bladarea inom det svenska skogsbruket”

Hallå där… Martin Goude, doktorand vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU, som är en av författarna till den vetenskapliga artikeln Comparing direct and indirect leaf area measurements for Scots pine and Norway spruce plantations in Sweden – som även utgör en leverabel i Mistra Digital Forest.

Vad har er jämförelse gått ut på?
– För att kunna utveckla skogsbruket i en mer dynamisk riktning som tar hänsyn till vad det egentligen är som får träden att växa är det viktigt att kunna mäta bladarea på ett mer tillförlitligt sätt. Vet vi skogens bladarea kan man på ett bättre sätt räkna på bland annat ljusabsorption, vattenbalans och tillväxt. Studiens syfte var att testa olika metoder för att mäta bladarea på beståndsnivå och trädnivå för gran och tall.

Vad blev resultatet och vilka slutsatser har ni kunnat dra?
– Resultaten visade att det gick att skatta bladarea genom att analysera foton av kronskitet eller mäta ljusnivåer inne i skogen. För att få säkrare skattningar korrigeras mätningarna beroende på trädslag, grundyta och stamantal. Modeller för den här korrigeringen togs fram för att kunna användas i andra bestånd. Slutsatserna av studien är att med dessa metoder och modeller går det att skatta bladarea på ett säkert sätt. Detta kan förhoppningsvis leda till att mätning och användning av bladarea inom det svenska skogsbruket blir vanligare.

Vad är nästa steg ni jobbar vidare med?
– Nästa steg blir att utveckla mätmetoderna så att det kan användas på andra trädslag och på mer heterogena skogar än de försök som studien är baserad på. Vi vill också använda resultaten för att utveckla nya tillväxtmodeller som använder bladarea och absorberat ljus.

 

Bilder tagna underifrån på kronskiktet i granskog, som har analyserats i studien. Foto: Martin Goude