Morgondagens autonoma skogsmaskiner kommer förvisso att klara en hel del på egen hand men deras övervakare behöver fortfarande löpande information om hur arbetet fortskrider. Mistra Digital Forest har tagit reda på vilken typ av feedback operatören vill ha – nu används insikterna i en prototyp för autonom markberedning- och plantering som står klar 2026.
Arbetet med markberedning och plantering kan vara slitsamt. Att sitta många timmar i hytten på en skumpig maskin utsätter kroppen för vibrationer och resultatet påverkas till stor del av operatörens förkunskaper. I flera forskningsprojekt utvecklas autonoma lösningar som kan förbättra arbetsmiljön i skogen och göra slutresultatet mer förutsägbart men för att innovationerna ska vara användbara behöver maskin och människa ha en fungerande kommunikation. Exakt vad det innebär har ett projekt inom Mistra Digital Forest tagit reda på.
Madeleine Silverbratt, Skogforsk.
– Det är lätt att skapa något briljant ”på pappret” och en annan sak att ta fram maskiner som faktiskt används som det är tänkt. Ska ny teknik bli användbar måste vi utgå från användarens behov. Vad får oss att vilja använda ny teknik och vilken typ av information vill vi ha för att kunna övervaka en autonom maskins arbete? Vårt projekt tar reda på vilken feedback maskinen behöver ge för att vara relevant, säger Madeleine Silverbratt på Skogforsk som tillsammans med SLU har lett projektet inom Mistra Digital Forest.
Tre centrala områden ringas in
Eftersom den här sortens autonoma maskiner inte finns på marknaden än har projektet utvärderat användbarheten i befintliga system och maskinoperatörer med olika erfarenhet har intervjuats om vilken feedback de önskar. Utifrån insikterna har projektet sedan analyserat hur det framtida behovet kan se ut.
– Vi har ringat in tre centrala områden som behöver finnas med. Maskinen behöver säga till om tekniska fel uppstår och berätta hur maskininställningarna bör anpassas efter platsens förutsättningar. Användaren behöver också få information om arbetsresultatet. Om kvalitén på arbetet avviker behöver operatören snabbt få veta att något har hänt och vilken åtgärd som ska göras, säger Madeleine Silverbratt.
Motiverade investeringar enligt skogsvårdsentreprenören
Magnus Thor. Foto: Magnus Thor.
Resultaten från studien kommer bland annat till användning i utvecklingen av Autoplant, ett system för autonom markberedning och plantering som utvecklas i samverkan mellan forskning och industri. En prototyp av detta nya automatiska markberednings- och planteringsaggregat ska stå klar 2026, det är ett av flera pågående utvecklingsprojekt inom skogsbrukets automation.
– Utvecklingen av autonoma och fjärrstyrda lösningar har kommit förvånansvärt långt och vi hoppas snart kunna göra tester ute i vår verksamhet. Min uppfattning är att det rör sig om motiverade investeringar och att operatörerna relativt enkelt kan gå över till vissa delautomatiserade lösningar. Manuell hantering kommer alltid att förekomma i någon grad, då behöver vi ha maskiner som på ett relevant sätt kommunicerar med operatören i egenskap av övervakare, problemlösare och beslutsfattare, säger Magnus Thor på skogsvårdsentreprenören Magnus Thor.
Delautonoma lösningar i drift inom några år
Ruben van Westendorp. Foto: Bracke Forest
Det är aggregattillverkaren Bracke Forest som tar fram Autoplant-prototypen med förhoppningen att ha en produkt på marknaden inom ett par år. De ser att resultaten från Mistra Digital Forests studie också kan användas i utvecklingen av befintliga system, exempelvis kan insikterna förbättra användargränssnitt och förenkla informationsflöden.
– Vi försöker tidigt fånga upp operatörens behov så att gränssnitt och återkoppling i systemet utformas på ett sätt som fungerar i praktiken. Det som ofta tar tid är inte teknikutvecklingen utan att implementera och verifiera att systemen fungerar stabilt och att användarna känner sig trygga med dem. Med den utvecklingstakt vi ser nu tror jag att vi kommer ha fullt fungerande delautonoma lösningar i drift inom några år, och vissa helt autonoma system inom skogsbruket några år därefter, säger Ruben van Westendorp, R&D Manager på Bracke Forest.
Bild: Skördare, fotograf: Michael Engman/Skogsindustrierna.