Digitala lösningar i sikte

Under 2020 har BillerudKorsnäs arbetat tillsammans med Skogforsk kring digitala lösningar som rör snitsling, naturvårdshänsyn och avlägg – och resultaten av projekten visar på stor potential för såväl ett mer hållbart skogsbruk med högre precision som bättre beslutsstöd för skogsmaskinförare.

De senaste åren har förutsättningarna för noggrann satellitpositionering i skogen förbättrats. Antalet satelliter har fördubblats och mottagarna har blivit bättre och mottagare har blivit bättre.

Snitsling sker idag genom att fysiska snitslar sätts upp för att markera exempelvis gränser, träddungar och var hänsyn ska lämnas innan man ska avverka. Det är inte bara en tidskrävande syssla utan det finns också en risk att snitslar ramlar ner.

– En förbättrad GNSS*-positionering öppnar upp för nya möjligheter inom skogsbruket, som till exempel digital snitsling och digitaliserad naturvårdshänsyn, säger Björn Hannrup, forskare på Skogforsk.

Snitsling sker idag genom att fysiska snitslar sätts upp för att markera exempelvis gränser, träddungar och var hänsyn ska lämnas innan man ska avverka. Det är inte bara en tidskrävande syssla utan det finns också en risk att snitslar ramlar ner.

– Genom att ersätta fysiska snitslar med digitala i förarens karta skulle säkerheten kunna höjas samtidigt som kostnaden för planeringen minskar. Med digital snitsling får  föraren en varning när man närmar sig känsliga objekt och risken att begå misstag minskar – och det underlättar också under mer ogynnsamma förhållanden såsom mörker och snö då fysiska snitslar kan vara svåra att se, säger Lars Ohlin, IT-ansvarig Skogliga system på BillerudKorsnäs.

Film framtagen av Skogforsk/Bitzer Productions AB.

Maskinförare positiva till nya digitala lösningar

Lars Ohlin, som under hösten 2020 har arbetat tillsammans med Björn Hannrup, har låtit skogsbolagets skogsmaskinförare köra i tre olika områden med digitala snitslar – allt med befintliga maskiner och utrustning.

– Samtliga förare var mycket positiva och kom med inspel på till exempel vilket avstånd man ska bli varnad på för att de ska känna sig bekväma, berättar Lars Ohlin.

GNSS-positionering kan även användas för digital naturvårdshänsyn. I dagsläget finns inget bra uppföljningssystem för naturvård och skapande av högstubbar och naturvärdesträd. Föraren får själv hålla koll på åtgärderna. Men Skogforsk har, med finansiering från Skogssällskapet, utvecklat en modell för att följa upp naturvården med hjälp av digitala datakällor – något som även det har testats av BillerudKorsnäs maskinförare.

– Med ett knapptryck när högstubben fälls kommer all information direkt in i produktionsfilen. Då vet du exakt hur många stubbar, diameter, trädslag som är lämnade och var, förklarar Björn Hannrup.

Så när blir digital snitsling verklighet? Lars Ohlin tror att man aldrig kommer att kunna ta bort de fysiska snitslarna helt då man vill gardera sig för extra känsliga objekt, men både han och Björn Hannrup tror det bara inom ett par år kommer att gå att dra ned på den manuella snitslingen. Och en viktig förutsättning kvarstår – pålitliga GNSS-system i skördarna.

– Därtill, tillägger Björn Hannrup, måste det till digitalisering i samtliga led – från planerare till förröjare och skördare.

Film framtagen av Skogforsk/Bitzer Productions AB.

Beslutsstöd för optimering av avlägg inom räckhåll

– Planerarna upplevde förslaget de fick från systemet som en bra början men att det inte alltid gick att använda det rakt av. Men de upplevde att det var skönt att ha en grund att utgå ifrån, berättar Johan Söderholm.

Testerna genomfördes på redan planerade eller avverkade områden och nästa steg, menar Johan Söderholm, är att testa på helt oplanerade områden. Som beslutsstöd tror han att en implementering av tekniken inte alls är så långt bort.

– Vår utmaning framåt är att få in detta i våra befintliga system och få in alla tillgängliga data i dessa beräkningar, vilket vi kommer att fortsätta jobba på och med framtidens allt tätare laserskanning finns det stor utvecklingspotential, avslutar Johan Söderholm.