Bästa vägen med BestWay

Vilken är den optimala körsträckan för en skotare? För att ge ett snabbt och precist svar på den frågan har forskare inom Mistra Digital Forest utvecklat en modell som tar hänsyn till både ekonomi och miljö. Nu får det digitala beslutstödet genomslag i branschen.

Många faktorer spelar in när den optimala rutten för en skotare ska stakas ut. Att det är kortast möjliga körsträcka är viktigt för ekonomi och klimat eftersom det håller bränsleförbrukningen nere. Men hur kuperad och blöt terrängen är påverkar också bränsleåtgången och ju fuktigare mark – desto mer körskador.

Nu har forskare inom Mistra Digital Forest utvecklat en modell de kallar BestWay och som väger samman alla olika parametrar för att ta fram den optimala rutten.

Erik Willén, Skogforsk. Fotograf: Johan Olsson

– Den stora poängen med vår modell är att vi utgår från en rad olika källor för att hitta lämplig körsträcka och att det går snabbt. Det här är ju beslut som ofta fattas av skoterföraren i realtid, så måste också vår modell fungera, säger Erik Willén, processledare på Skogforsk och ansvarig för projektet inom Mistra Digital Forest.

Som en del i projektet har fallstudier utförts där både skogliga planerare och skoterförare har utvärderat modellen.

– Resultaten visar att vi genom att använda modellen möjliggör snabbare planering, kortare körsträckor och att negativ påverkan på vatten och mark minskar. Det innebär stora ekonomiska och miljömässiga vinster för skogsbranschen.

Högupplöst laserskanning – en möjliggörare

Bakom de rekommendationer som maskinoperatören och/eller planeraren får i handen finns data från en rad olika källor. Markdata som i detalj visar topografin och markfuktighetskartor kombineras med laserskattningar över skogens volymvariation och data om hänsynsområden. Till det adderas information om avverkningens yttergränser, tilltänkta avfällen och det går också att lägga till data om tvingande vägar och nya hänsynsområden.

– Med den här detaljerade informationen kan vi exempelvis se om skogen på en avverkningsyta är tätare i ett visst område, vilket inte är ovanligt. Då planeras skotarens rutt automatiskt till den tätbevuxna delen så att vi får ut virket med kortast möjliga körsträcka.

Att fatta beslut baserade på så detaljerad data är helt nytt och möjliggörs av ny högupplöst laserskanning.

– Man kan lätt tro att skotaren bara kör korta sträckor och ifrågasätta om det ens går att spara pengar här. Men vid en avverkning på cirka 1000 kubikmeter måste skotaren köra ungefär 50 gånger, den tar 20 kubik per last. Då förstår man plötsligt den ekonomiska potentialen och hur viktigt valet av rutt är för att maskinen inte ska orsaka stort slitage på marken, säger Erik Willén.

Redo för implementering

Modellen kan implementeras i den befintliga teknik som skogsplaneraren och maskinoperatören använder. Forskningen är branschnära, sedan forskarna inom Mistra Digital Forest-programmet presenterade sina resultat har två innovativa tjänsteföretag lanserat den här sortens applikationer på marknaden.

Forskargruppen inom Mistra Digital Forest är nu mitt uppe i projektets nästa fas, en vidareutveckling av modellen som innebär att den också ska kunna peka ut lämpliga platser för avlägg (de uppsamlingshögar där lastbilarna hämtar upp virket). Att få mer precision också där skulle effektivisera processen från träd till produkt ytterligare.

– Vi kommer att få uppleva snabba förändringar på det här området. Jag tycker att vårt projekt är ett bra exempel på tillgänglig forskning, som redan i dag bidrar till ett mer effektivt skogsbruk.

Tre exempel på hur forskningsresultatet bidrar ett mer hållbart skogsbruk:

  • Skotaren blir billigare i drift och minskar sina utsläpp när körsträckan optimeras och bränsleförbrukningen går ner.
  • Risk för negativ påverkan på vatten och mark minskar. Modellen ”ser” var marken är som fuktigast och rekommenderar en annan rutt. Maskiner som kör på torrt underlag lämnar färre spår.
  • Värnar natur- och kulturskyddsområden. Modellens precision markerar tydligt ut ”no go-zoner”.

Toppbild fotograf: Samuel Unéus