Utmaningen är inte att hitta svar, utan att ställa de rätta frågorna

Einstein lär ha sagt ”Det är inte så viktigt att lösa problemen som att formulera dem rätt”. Vad menade han med det? Och vad har det att göra med skogsbrukets digitalisering?

En central uppgift för forskare är att välja och formulera en forskningsfråga, något som i praktiken ofta påverkas av vad som upplevs vara rimligen genomförbart. Visst finns det modiga och duktiga forskare som både vågar ställa till synes omöjliga frågor och bidra till svaret på dem. Men de flesta känner sig begränsade av vad som rimligen kan göras tillgängligt i form av exempelvis data och beräkningskraft eller andra viktiga ramar.

Detta gör att mycket av den pågående forskningen kan sägas vara inkrementell – den flyttar forskningsfronten ytterligare ett litet steg framåt inom ett snävt avgränsat område. Det behöver inte vara fel alls, för forskningssamhället bidrar på det sättet till bildning och kunskapsutveckling på bred front inom alla upptänkliga områden. En av världens största tänkare genom tiderna, sir Isaac Newton, uttryckte det så här: ”if I have seen further [than others], it is by standing on the shoulders of giants”.

Samtidigt vet vi att det ibland sker revolutionerande kunskapsutveckling – ofta i samband med ett tydligt teknikskifte eller när någon vågar tänka långt utanför lådan. Ett sådant grundläggande teknikskifte sker idag – vi kallar det digitalisering och AI utan att fundera närmare på vad det kan innebära. Jag menar att det bland annat innebär en regelrätt revolution av vilken data och beräkningskraft som kan göras tillgänglig, och att det därmed flyttar gränsen för vilka forskningsfrågor som rimligen kan besvaras mycket långt framåt. Utvecklingen är dessutom exponentiell – om något nästan går att göra idag så går det att göra med råge imorgon.

Sensorer blir bättre, billigare, snabbare och kräver mindre energi. Samma sak gäller för lagring och behandling av data. Telekomföretaget Ericsson lanserade i samband med 5G-utrullningen en vision om en digital tvilling av hela jorden med centimeter- och sekundupplösning. Vi är inte där ännu, men teknikutvecklingen är så snabb att det inte är många år bort. Vi tenderar att överskatta teknikens nya möjligheter på kort sikt, men underskatta dem på lång sikt.

Vi måste kunna tänka om framtiden innan den är här. Skogsbrukets digitalisering går med en rasande fart, men den är i huvudsak inkrementell. Vilka revolutionerande genombrott kan göras avseende det svenska skogsbrukets ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet? Eller för hela världens gröna omställning? Vilka frågor har inte berörts för att de upplevts praktiskt omöjliga att besvara? Vilka frågor har inte ställts för att de är så långt utanför lådan?

Teknikutvecklingen på sikt är snabbare än vi kan föreställa oss. Samtidigt ska forskningen hjälpa oss in i framtiden. Då måste – åtminstone några – forskare ha modet och förmågan att ställa frågor vars besvarande kräver att vi tänjer på alla förutsättningar vi har. Det är en formidabel utmaning med tanke på hur snabbt digitaliseringen går framåt. Det är också en fantastisk möjlighet för en forskare med mod och kreativitet.

När såväl data med obegränsad upplösning som oändlig beräkningskraft finns tillgängligt gratis – vilka frågor skulle du ställa dig då? Det är dock dags att ställa dem redan nu. Med digitalisering och AI är den stora utmaningen inte att hitta svar, utan att ställa de rätta frågorna.

Per Edström
Biträdande programchef Mistra Digital Forest

Fotograf: Johan Olsson