Den 12 september disputerar Patrik Ulvdal vid SLU med en avhandling som visar hur vanliga brister i datakvalitén påverkar den skogliga planeringen. Med stöd från bland annat Mistra Digital Forest studerar han hur de stora skogsbolagen hanterar osäkerheter i skogliga data och föreslår en lösning på hur problemet ska hanteras.
Patrik Ulvdal, doktorand SLU. Fotograf: Lisa Olsson
Hej Patrik! Din avhandling handlar om hur osäkerheter i skogliga data påverkar skogsbrukets strategiska planering. Hur vanliga är dessa osäkerheter?
– Vanliga! I en inledande studie intervjuade jag representanter från sex av Sveriges största skogsbolag för att kartlägga hur de arbetar med den strategiska, långsiktiga planeringen. Det blev tydligt att osäkerheterna är vanliga och välbekanta men ofta förbises.
– Den strategiska planeringen baseras på data från beståndsregistren och fjärranalysdata, exempelvis från laserskanningar. Här visar ny forskning att källorna, trots stora satsningar på datainsamling, fortfarande är bristfälliga och det beror bland annat på att de är daterade och att vi har dålig koll på datakällan.
Vad händer när osäkerheterna inte hanteras?
– När osäkerheter förbises blir utfallet ett annat än det optimala. Det får konsekvenser både för ekonomin och resurseffektiviteten när felskattningarna exempelvis gör att det uppstår ett över- eller underskott i leveranserna till industrin.
Vilka lösningar ser du?
– Jag och mina kollegor föreslår en metod för att hantera osäkerheten. I stället för att säga att ett bestånd har en exakt volym, visar metoden ett spann av möjliga värden. Att på det här sättet inkludera osäkerheter i planeringsmodeller ger mer realistiska prognoser och leder i förlängningen till ett mer riskmedvetet beslutsfattande.
Hur blir metoden tillgänglig för planerarna?
– Planen är att integrera den i Heureka, ett fritt tillgängligt expertverktyg för skoglig planering som har tagits fram av SLU och som de flesta stora skogsbolagen jobbar i. I Heureka kan planeraren visualisera hur olika val påverkar det framtida utfallet.
Hur ser de potentiella användarna på metoden?
– Representanter hos skogsbolagen har testat metoden och ser ett stort värde trots den något ökade komplexiteten. Flera av dem lyfte fram hur diskussionen mellan planerare och beslutsfattare skulle berikas av att ”lägga osäkerheten på bordet” istället för att ge sken av att det finns en exakt sanning att förhålla sig till.
Vilket är nästa steg i hanteringen av osäkerheter?
– Väldigt få osäkerheter i skogsbruket beaktas systematiskt. Förutom datakvalitet hör också skaderisker och klimatförändringar till stora osäkerheter som behöver hanteras. Det här är början på ett arbete som förhoppningsvis kommer att breddas. – Men hur vi hanterar osäkerheter är också en fråga om vana och tillgång till relevanta beslutsstöd. En stor del av skogsbrukets planering utförs fortfarande manuellt, här skulle vi vinna på att i större utsträckning använda nya och befintliga beslutsstöd.
Nu går du vidare till Skogforsk och en roll som forskare inom skoglig planering och digitalisering. Hur kommer du att minnas doktorandtiden?
– Som en spännande tid där jag fick vara ett slags brygga mellan forskning och industri. Parallellt med min anställning vid SLU jobbade jag på plats hos Holmen Skog i samband med att de gjorde en strategisk satsning på området. Forskningsprojektet var en bra korsbefruktning mellan forskning och praktik.