Effektivisering och bättre precision är två grundbultar för att göra skogsbruket än mer hållbart, och att få träråvaran att räcka till ännu mer. Urban Nilsson, professor vid SLU, är inblandad i två projekt som främjar just detta.
Urban Nilsson, professor SLU
Ett projekt handlar om en förbättrad gallringsplanering, ett annat utvecklar en ny och förbättrad tillväxtmodell där klimat tas i beaktande på ett sätt som inte gjorts tidigare.
– De tillväxtmodeller vi har idag bygger på hur skogen har vuxit historiskt. Det är ett fantastiskt verktyg som bygger på provytor daterade redan från början av 1900-talet. Men med dagens förändrade – och föränderliga – miljö blir dessa snabbt inaktuella, säger Urban Nilsson. Eftersom modellerna bygger på statistiska samband bakåt blir de inkorrekta då temperaturen stiger och markförhållandena ändras.
Martin Goude, doktorand SLU
Det Urban Nilsson och doktoranden Martin Goude gjort är att föra in klimatvariabler i tillväxtmodellerna.
– I modellerna inkluderade vi trädens förmåga att ta tillvara ljus som används vid tillväxt. Sambandet mellan ljus och tillväxt är beroende av temperatur och trädens vattentillgång. Det gör att vi kan räkna på skogens tillväxt och se hur den kan komma att ändras beroende på hur temperatur och nederbörd ändras, berättar Martin Goude.
Tillväxtmodellen går att koppla ihop med klimatförutsägelser från SMHI och kan på så sätt beräkna tillväxt med betydligt större exakthet och sannolikhet.
Illustrationen visar hur modellerna beräknar tillväxten hos gran- och tallskog med hjälp av ljus, temperatur och vattentillgång. Illustration: Martin Goude.
Det andra projektet, ”Gallringsprognosen”, är ett digitalt verktyg för detaljerad gallringsplanering. En användning är att utveckla beslutsstödet för skogsägaren och rådgivaren, för att kunna fatta bra beslut om tidpunkt för gallring.
– Vi kan enklare se vilka konsekvenser det får om vi gallrar nu eller om några år, med tanke på till exempel uttagsvolym, ekonomi och risk för stormskador. Detta exempel ger Magnus Petersson, chef för skogsskötsel och entreprenörsutveckling på Södra.
Verktyget använder nationellt insamlad laserdata för att identifiera gallringsbehov. Det möjliggör också mer detaljerade instruktioner för skördarförare.
– Man har ofta bestånd som en hel enhet men sanningen är ju att det kan skilja otroligt mycket inom dem. Med laserdata kan vi i stället gallra utifrån pixlar på 20×20 meter, berättar Urban Nilsson.
Magnus Petersson, Södra
Magnus Petersson ser stora vinster i det operationella skogsbruket.
– Dagens gallringsmallar utgår från att ett bestånd är homogent och att uttaget därmed också är detsamma över hela arealen.
I praktiken har vi en stor variation i grundyta, stamantal och trädslag även i välskötta skogar. Därför är det värdefullt att ge skördarföraren ett beslutsstöd som faktiskt tar hänsyn till variationen i beståndet.