Vad tycker svenskarna är en tilltalande skog? Och hur ser vi till att den brukade skogen också är en omtyckt plats för rekreation? Hösten 2024 påbörjade Victor Göransson sitt doktorandprojekt som handlar om att inkludera sociala värden i beslutsstöd för skoglig planering.
Hej Victor! Grattis till doktorandtjänsten vid SLU som finansieras av bland annat Mistra Digital Forest. Vad handlar din forskning om?
– Jag undersöker hur vi på ett relevant sätt mäter människors upplevelse av skogen. Målet är att integrera bedömningen av sociala värden i Heureka, ett beslutsstöd som i dagsläget väger in perspektiv som ekonomi och biologisk mångfald i den skogliga planeringen. Idag finns ett index som beskriver sociala värden med parametrar som trädets ålder, storlek och trädslag men det är inte vetenskapligt förankrat hur väl det fångar vår upplevelse. Det ska jag ta reda på nu.
Hur går du till väga?
– I en enkät får 6 500 deltagare beskriva sin upplevelse av olika skogsområden baserat på korta filmfrekvenser. Utifrån svaren kan vi utvärdera om de parametrar för sociala värden som vi har idag är tillräckliga, behöver ersättas och/eller kompletteras. Jag tittar bara på parametrar som direkt påverkas av skogsbruket, som stamantal och beståndsålder. För att få hela bilden behöver vi i framtida projekt bland annat ta reda på hur inslag som sjöar och stigar, som är viktiga för de sociala värdena, kan inkluderas i bedömningen.
Varför forskar du om det här?
– Skogens betydelse för vårt fysiska och psykiska välbefinnande intresserar mig. När jag skrev min masteruppsats om skogens sociala värden såg jag att det fanns en stor spridning i människors uppfattning om vad som är en tilltalande skog. Jag vill se om det går att ringa in värden som de flesta delar och göra dom mätbara på ett konsekvent vis. Vissa saker är redan ganska tydliga, som att vi ogillar kalhyggen och täta ungskogar.
Hur är intresset för att integrera sociala värden i skogsbruket?
– Stort, jag är rätt överväldigad! Många ser det här som ett viktigt perspektiv för att minska målkonflikterna i skogen och få en förståelse för hur olika värden går ihop. Ett intressant exempel är synen på död ved som är en viktig parameter för biologisk mångfald. På 70-talet uppfattades det som ett ”fult” inslag i skogen, idag är död ved positivt för fler. Samspelet mellan olika värden är komplext och föränderligt över tid.