Digitala tvillingar används flitigt inom industrin för att bland annat överblicka och styra produktionen på en fabrik. Nu undersöker Mistra Digital Forest hur digitala tvillingar kan användas för att förbättra dialogen mellan skogens intressenter och se till så att alla aktörer har lika förutsättningar att delta i beslutsfattandet.
Allt hade sin början när två forskare, med helt olika bakgrund, lärde känna varandra på Mistra Digital Forests programkonferens. Den ene är professor i skoglig planering och den andre en informatiker med särskilt intresse för digitaliseringsprocesser i organisationer. Trots sina olika infallsvinklar delar de en nyfikenhet på hur ny teknik kan användas i skogsbruket och fick idén att inom Mistra Digital Forest undersöka hur digitala tvillingar kan användas i skogen.

Daniel Nylén. Fotograf: Johan Olsson.
En digital tvilling är en virtuell kopia av ett skogsområde som hela tiden uppdateras med realtidsdata. Men det som också utmärker den är att kommunikationen går åt båda hållen. Med hjälp av den digitala tvillingen går det att påverka den fysiska verkligheten och visualisera vad olika beslut kopplade till skogen får för konsekvenser.
– Digitala tvillingar är vanliga inom industrin men i skogsbruket är de rätt outforskade. Utmaningen ligger i att skogen är en naturlig miljö där den digitala tvillingens interaktion med verkligheten ser helt annorlunda ut jämfört med en förutsägbar fabriksmiljö. Vi utforskar hur digitala tvillingar kan användas som ett stöd i dialogen mellan intressentgrupper i den svenska skogen, säger Daniel Nylén, Swedish Center for Digital Innovation (SCDI) och docent vid Umeå universitet samt en av initiativtagarna till satsningen.
”Undviker att prata över huvudet på varandra”
Tanken är att virtuella representationer av hur skogen ser ut idag och hur den påverkas av olika åtgärder ska underlätta förhandlingar om skogens framtid. Inledningsvis ligger fokus på att kartlägga forskningsläget för digitala tvillingar i naturliga miljöer och att baserat på intervjuer med intressenter förstå vilka behov de kan fylla.
Christian Syk, verksamhetsutvecklare inom fjärranalys och skoglig planering på Holmen, är en av dem som har medverkat i en intervju:
– Jag ser många möjligheter med digitala tvillingar i den skogliga planeringen men det som framför allt väckte vårt intresse var hur de kan användas i dialogen om skogen. Ju tydligare vi kan beskriva verkligheten desto mer osäkerhet tar vi bort i samtalet med intressentgrupper. Vi undviker att prata över huvudet på varandra, säger han och fortsätter:
– Behovet av den här sortens verktyg har blivit viktigare i och med att de skogliga certifieringarna lägger allt större tyngd på sociala värden. Det vi efterfrågar i det här sammanhanget är stöd som är lättillgängliga också för de som inte är verksamma inom skogsbruket.
Kan öka legitimiteten i beslut om skogen
Det finns verktyg som kan fungera som ett slags grogrund till digitala tvillingar. Exempel på det är ett samplaneringsverktyg som används i skogsbolagens dialog med rennäringen och Sveriges ledande skogliga beslutsstödsystem Heureka. Nästa steg för projektet är att ta fram en prototyp.

Karin Öhman, SLU. Fotograf: Johan Olsson.
– En digital tvilling kan främja dialogprocesser genom att hjälpa oss hantera de utmaningar som kommer med att vi har olika bakgrund, olika utbildning och till och med ibland är oeniga om fakta. Vi behöver hitta lösningar som är användbara och relevanta för alla intressenter. Det finns många förväntningar på hur vi ska använda skogen och alla perspektiv måste med. Kan digitala tvillingarna skapa förutsättningar för det kan de också öka legitimiteten i de beslut som fattas om skogen, säger Karin Öhman, professor i skoglig planering vid SLU och den andra initiativtagaren till satsningen.