Nya innovationer utmanar tidigare arbetsmetoder i det svenska skogsbruket och bidrar till ett mer hållbart samhälle. Digitaliseringen innebär också ökad tillgång till färsk rådata, vilket kommer spela stor roll inför kommande miljömärkningar och på sikt också för politiska beslut.
Varningssystem som meddelar om storm, brand eller ett större utbrott av granbarkborre hotar, skanning som gör det möjligt att bearbeta en stock mer effektivt eller en skogsbruksplan som automatiskt uppdateras är bara några exempel på digitaliseringens fördelar. Ökad digitalisering betyder också fler möjligheter att samla in färsk information inom en mängd olika områden.
Linda Eriksson, Skogsindustrierna
Linda Eriksson är skogspolitisk talesperson på Skogsindustrierna. Hon ser att det, trots många framsteg, finns en hel del kvar att utforska:
– Jämfört med andra länder ligger Sverige långt fram inom digitaliseringen, men skogsindustrin är en traditionstung bransch och det finns mycket kvar att utveckla. Där har Mistra Digital Forest en viktig roll att spela.
Hållbar utveckling brukar sägas vila på tre ben – ekonomi, miljö och sociala frågor.
I det sammanhanget är det häftigt att se att det finns så mycket som att hämta inom skogsbruket, säger Linda Eriksson och ger konkreta exempel på hur de tre olika delarna inom hållbar utveckling kan tillämpas:
– Digitaliseringen kan stötta oss att bli ännu mer effektiva och på så sätt också mer ekonomiska. Med ny teknik kan vi värna om miljön genom att till exempel ta fram markfuktighetskartor för att undvika körskador. På samma sätt kan vardagen för de som arbetar i skogen, en social aspekt, förbättras om nya innovationer gör det möjligt att undvika moment som sliter på kroppen i onödan. Jag ser att det är möjligt att genom digitalisering skapa vinster för alla delar inom skogsbruket, något som hela samhället tjänar på.
För att lyckas är det viktigt med program som Mistra Digital Forest, där akademi, industri och institut samarbetar, menar Linda Eriksson.
– Det är en styrka när fler involveras och när projekten blir verklighetsnära. Grundforskningen behövs förstås, men det är också viktigt att få ut forskningsresultaten i det praktiska skogsbruket.
Digitaliseringen innebär också att tillgången till kvalitativ och färsk rådata ökar. Det gynnar forskningen, men även det arbete som pågår just nu med att ta fram nya miljömärkningar inom EU.
Kai-Yee Thim, Skogindustrierna
– Med ökad digitalisering ser jag många möjligheter. Det kommer att öka transparensen och betyder att vi kan förlita oss på att information som vi får är uppdaterad. Systemet kan bli mer robust, säger Kai-Yee Thim, sakkunnig på Skogsindustrierna inom produktsäkerhetsfrågor massa och papper.
Det finns idag många miljömärkningar och de mäter olika saker, till exempel hur mycket koldioxid en person bidrar med utifrån sin livsstil.
Mängden miljömärkningar blir till slut problematisk, eftersom de har olika innebörd. Idag kan det vara svårt för mottagaren att veta vad märkningen står för och vad den egentligen innebär. Bättre rådata kan göra att framtida miljömärkningar blir tydligare och mer transparanta för alla inblandade – aktörer, finansiärer och konsumenter. Det måste ju vara rätt från början, säger Kai-Yee Thim.
Under 2022 förväntas det också komma många produktrelaterade beslut från EU.
Vi strävar efter hållbar konsumtion. Där kan skogen kan bidra med mycket som en förnybar råvara. Digitaliseringen av rådata blir en förutsättning för att vi ska kunna utvärdera slutprodukterna, jämföra dem med varandra och miljöklassa dem på rätt sätt, säger Kai-Yee Thim.
Text: Malin Age