I en ny rapport framtagen av IVL inom Mistra Digital Forest har förslag på metoder för att beräkna olika hållbarhetsindikatorer tagits fram. Syftet är att indikatorerna ska användas för att bedöma aspekter kring hållbarhet vad gäller olika framtida alternativ för att producera och använda svensk skogsråvara.
Per Erik Karlsson Foto: Johan Olsson
Hallå där… Per Erik Karlsson, en av författarna till rapporten och forskare vid IVL, hur är rapporten tänkt att användas?
– De metoder som vi på IVL, tillsammans med SLU och Skogforsk, har tagit fram i rapporten kan ses som förslag för att i siffror beräkna hur skogsbruk i Sverige påverkar olika aspekter av hållbarhet, idag och i framtiden. IVL arbetar med att ta fram visualiseringsverktyget BioMapp, som ska användas för att bedöma olika scenarier för framtida produktion och användning av svensk skogsråvara. Syftet är därför främst att indikatorerna ska användas inom BioMapp som grund för att bedöma aspekter kring hållbarhet vad gäller dessa olika framtida alternativ. Vi hoppas dock att indikatorerna även ska kunna användas av skogsbrukare och skogsföretag i ett produktperspektiv, inom till exempel inom livscykelanalys av skogsindustriella produkter.
Vilken nytta hoppas ni att de indikatorer som finns beskrivna i rapporten ska göra?
– Vi hoppas att indikatorerna ska bidra med att skapa en kvantitativ grund för framtida dialoger kring hur svenskt skogsbruk ska bedrivas och hur producerad skogsråvara ska användas. Det står klart att skogsbrukets påverkan på alla aspekter av hållbarhet kommer inte att kunna optimeras fullt ut. Det kommer att krävas olika typer av avvägningar och kompromisser, som i slutändan behöver grundas på politiska beslut. Beslutsfattare kommer behöva olika kvantitativa beslutsunderlag att utgå från och där hoppas vi att BioMapp och de olika hållbarhetsberäkningar som där kan göras, ska kunna utgöra ett sådant underlag.
Vad innehåller rapporten kortfattat?
– Förslag till metoder har tagits fram för att beräkna fyra olika typer av hållbarhetsindikatorer: 1. Påverkan på biologisk mångfald; 2. Påverkan på klimat; 3. Sociala aspekter, såsom skogens rekreationsvärden; 4. Ekonomiska aspekter, såsom antal arbetstillfällen, skogsbrukarens ekonomiska intäkter, samt nationalekonomiska aspekter. Metodik beskrivs för att överföra indikatorerna till en jämförbar, relativ skala, baserat på referensscenarier, för att möjliggöra avvägningar mellan vitt skilda aspekter, till exempel skogens klimatnytta jämfört med dess påverkan på biologisk mångfald.
Vilken systemgräns har ni valt och varför?
– Vi har valt att grunda beräkningarna på situationen för en skogsägares hela innehav av produktiv skog. Detta innebär att beräkningarna appliceras på landskapsnivå för stora skogsägare, alternativt medlemmar i skogsägarföreningar. Beräkningarna görs inte för enskilda, avverkade bestånd. Skälen till dess val är att det är skogsägaren som har rådigheten över vilket skogsbruk som långsiktigt beskrivs och att beräkningarna skall kunna innefatta bestånd som ligger i olika utvecklingsfaser inom en omloppstid.
– Den metodik som vi tagit fram så här långt gäller endast skogsbruk och stannar vid avlägg vid vägkant. Det innebär bland annat att de positiva klimateffekter som kan förknippas med upplagring av kol i skogsindustriella produkter, samt att material från skogen ersätter fossilt baserat material, ännu inte är inräknat. Avsikten är att beräkningarna i slutlig form skall innefatta alla delar av de skogliga värdekedjorna.
Läs rapporten Indikatorer för hållbarhetsbedömningar av svenskt skogsbruk.