Digitala hjälpmedel ger effektiv hållbarhet

Digitalisering och hållbarhet är heta frågor inom skogsbrukande. Men hur ser egentligen kopplingen mellan dem ut – och hur kommer skogsbruket in?

Anita Cedergren, skogsägare.

Anita Cedergren är en av många som ser positivt på den digitalisering som skett. Hon äger tillsammans med sin familj ett antal skogsfastigheter i Småland.

– För mig handlar hållbarhet om att försöka ta vara på sina resurser så effektivt som möjligt, säger hon.

Hon tar upp exemplet med GPS-styrda maskiner i både lant- och skogsbruk.

– Måste man köra en traktor eller skördare driven på fossilt bränsle gör ju digitaliseringen att man kan lägga ut en rutt som gör att man inte kör en enda meter i onödan. Det om något måste ju anses som hållbart, fortsätter Anita Cedergren.

Elisabeth Nilsson, styrelseledamot Mistra Digital Forest.

Mistra Digital Forest är ett program som arbetar för just detta. Elisabeth Nilsson är styrelseledamot i programmet och håller med Anita Cedergren i hennes resonemang.

– En skogsägare kan inte leva på luft och vacker natur, då blir det tufft med ekonomin. Effektivitet kan låta tråkigt men det handlar om att minska resursåtgången. Att få ut så mycket som möjligt samtidigt som vi skadar så lite som möjligt. Granbarkborre är ett bra exempel. Där kan vi med digitaliseringens hjälp agera snabbt och effektivt, säger Elisabeth Nilsson.

Även den klassiska skogsbruksplanen har fått lite hjälp av de digitala verktygen, tycker Charlotte Norrman. Hon är förutom skogsbrukare också lärare vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.

Charlotte Norrman, skogsägare.

Hon ser att digitala skogsbruksplaner enkelt kan ligga som grund till beslutsunderlag för allt från skadebekämpning och naturvård till försäkringsärenden och säkerhetslösningar. Hon använder dessutom mer än gärna skogen som exempel för sina studenter.

– Ett spännande område de har tittat på är ett digitalt ”plant position system”. I planteringsröret skulle det kunna sitta en liten enhet som ger varje planta en GPS-punkt som direkt kopplas till den digitala skogsbruksplanen. Sedan skulle man kunna följa varje enskilt träd från start till mål. Det är en applikation, men det finns många möjligheter, berättar hon engagerat.

Stefan Stenbom, skogsägare och forskare på KTH.

Arbetet med drönare är annars ett av de kanske tydligaste exemplen på hur den digitala utvecklingen förenklat och hjälpt till att utveckla skogsbruket – framför allt för den lite mindre skogsägaren. Stefan Stenbom, en skogsägare som till vardags forskar om just digitalisering och utbildning på KTH, håller med.

– Varje gång jag är vid fastigheten tar jag en sväng med drönaren. Jag tar bilder på samma ställen och ser då snabbt utveckling och förändring. Eftersom jag inte bor på fastigheten blir det här ett sätt för mig att kompensera för det. Min morfar gick över ägorna hela dagarna, det här är mitt sätt att lära känna marken på samma sätt – fast på ett annat vis, avslutar han.